Ibland på arbetsmiljömöten hör man om SFS hit och ISO dit, och man kan börja undra om talaren har tappat förståndet. Vad är detta för ordsallad och varför pratar de i någon slags byråkratisk kod? Tror talaren att han låter smartare eller mer kunnig genom att använda alla dessa förkortningar?
Jag förstår dig — och ja, det kan låta så (ordvits avsiktlig). Att konstant slänga sig med förkortningar är tröttande och bör hållas på en rimlig nivå. Men faktum är att dessa förkortningar faktiskt fyller en viktig funktion.
Att följa lagkrav
Låt oss titta lite på bakgrunden. Oroa dig inte — vi ska inte gå hela vägen tillbaka till Mesopotamiens forntid. Men som exempel kan nämnas att man i Finland tidigare hade problem med tolkningen av arbetarskyddslagen från 1950-talet. Lagen sade att arbetsgivaren skulle vidta rimliga säkerhetsåtgärder inom ramen för sina resurser.
Efter en olycka hördes därför ofta argument som:
”Ers nåd, med hänsyn till våra resurser på företaget Rör, Dårskap & Pump AB kunde vi helt enkelt inte göra mer än vi redan gjorde …”
I dag är lagstiftningen tydligare. Arbetarskyddslagen 738/2001 (Finlex) säger att:
Arbetsgivaren är skyldig att sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet genom att vidta nödvändiga åtgärder.
Säkerhetsstandarder som stöd i riskhantering
Med andra ord: arbetsgivaren måste vidta tillräckliga säkerhetsåtgärder för att förebygga olyckor. Här uppstår utmaningen. Varje arbetsuppgift måste planeras noggrant och rätt riskhanteringsåtgärder ska tillämpas.
Men lyckligtvis behöver man inte börja från noll varje gång — det finns redan etablerade rutiner. Det är här dessa SFS- och ISO-standarder (som låter som poplåtar) kommer väl till pass. Säkerhetsstandarder definierar gemensamma miniminivåer för säkerhet vid olika typer av arbeten.
Ett exempel är SFS 5900, standarden för heta arbeten i Finland. Den fastställer att brandvakt ska finnas både under heta arbeten och efter att arbetet avslutats.
Utan en sådan standard kunde ”efterbevakning” betyda vad som helst — allt från fem minuter till fem timmar. SFS 5900 anger tydligt: minst 60 minuter.
Samma sak gäller brandsläckningsutrustning. Någon skulle annars kunna hävda att en hink vatten och en personlig 1,5-liters mineralvattenflaska räcker. Därför definierar standarden konkreta och realistiska krav, till exempel två brandsläckare av klass 43A 183B C.
Att ignorera lagkrav och säkerhetsstandarder kan leda till påföljder som reducerad försäkringsersättning, böter eller till och med fängelsestraff. Att följa säkerhetsstandarder är alltså också ett sätt att säkerställa att man uppfyller lagens krav.
Internationella krav och personlig skyddsutrustning (PPE)
Standarder är också till stor hjälp när man arbetar internationellt. När ett projekt startar i ett annat land är det viktigt att kontrollera att utrustning och skydd uppfyller lokala krav redan i planeringsfasen.
Kundens krav på personlig skyddsutrustning kan till exempel ange att alla måste bära varselkläder, och då hänvisar man ofta till en specifik standard. För varselkläder är detta vanligtvis EN 20471.
När man känner till kravet är det enkelt att kontrollera att skyddskläderna är märkta med rätt standard — och då är allt i sin ordning. Det handlar också om kvalitet: den som använder skyddskläder vill vara säker på att de verkligen skyddar mot värme och eld.
SFS 6002 – nyligen uppdaterad
Krav utvecklas ständigt och är ofta kopplade till större geografiska områden. Hierarkin ser vanligtvis ut så här:
- ISO – internationell standard
- EN – europeisk standard
- SFS – finsk nationell standard
Dessa utvecklas ofta parallellt.
Som exempel kan nämnas att den finska elsäkerhetsstandarden SFS 6002SWE Säkerhet vid elarbeten baseras på den femte upplagan, som publicerades i februari 2025. Uppdateringen gjordes som en följd av revideringen av den europeiska referensstandarden EN 50110-1, som publicerades 2023.
Arbetar du säkert?
Arbete i och runt elektriska anläggningar innebär många risker. Vet du vad du har rätt att göra, vilka arbetsmetoder som ska användas och vilken typ av personlig skyddsutrustning som krävs för att skydda både dig själv och andra?
Allt detta — och mycket mer — lär du dig i vår kurs SFS 6002 Elsäkerhet.
Du kan också genomföra Arbetarskyddskortet online:
👉 Delta i TVA:s arbetarskyddskurs via denna länk.
Behöver din arbetsplats arbetarskyddskortet på engelska eller polska? De flesta av våra onlinekurser finns även på engelska, och vissa erbjuds också på polska.
