Digitaliseringen har permanent förändrat arbetslivet. Smarta enheter, distansarbete, digitala system och ständig tillgång till information har förbättrat effektiviteten, men samtidigt har de fört med sig en ny typ av belastning: teknostress. Teknostress syns inte alltid utåt, men dess påverkan på välbefinnande i arbetet, säkerhet och ork kan vara betydande.
I dag tillbringar vi allt mer tid omgivna av olika skärmar och pipande smarta enheter. Ett talesätt beskriver detta väl: smarta enheter kan vara utmärkta tjänare, men dåliga herrar.
För ungefär ett år sedan köpte jag en smartklocka som följer sömn, räknar steg och till och med visar kartor över golfbanor. När man spelar golf kan man kontrollera avståndet till greenen direkt från handleden. Smidigt? Tja… kanske.
Till en början fascinerades jag också av att telefonens notiser visades direkt i klockan. Man behövde inte längre ta upp telefonen varje gång den pep – en snabb blick på klockan räckte för att avgöra om meddelandet krävde en reaktion eller bara var reklam.
Med tiden förändrades dock situationen. Till exempel på gymmet kunde enheten ge signaler upp till tio gånger i timmen. PIP PIP, PIP PIP – eller mer exakt vibrerar den på handleden. Även om man filtrerar e-post och avslutar prenumerationer känns det ofta som att samma avsändare snabbt hittar en ny väg fram. Den ständiga strömmen av notiser har verkligen börjat irritera mig, och till och med på golfbanan antecknar jag numera resultaten på gammaldags vis med penna på scorekort i stället för i appen. Dessutom börjar vissa nyhetstjänster nästan varje rubrik med ”BREAKING NEWS”, och när man öppnar den visar det sig att någon sett en ekorre i parken eller något annat lika banbrytande.
Samma sak sker i arbetet. Ständiga avbrott splittrar koncentrationen, och vid dagens slut kan all energi ha gått åt till att släcka bränder i stället för att göra det man planerade från början.
Vad innebär teknostress?
Exemplet ovan är bara en bakgrund till detta blogginlägg. Själva ämnet är betydligt bredare.
Teknostress avser stress och belastning som orsakas av användning av teknik eller de krav som är kopplade till den. Det kan uppstå till exempel när:
- digitala system är komplexa eller ständigt förändras
- anställda upplever att de inte hänger med i den tekniska utvecklingen
- arbetet kräver ständig tillgänglighet och snabba svar
- tekniska störningar eller långsamma system försvårar arbetet
- gränsen mellan arbete och fritid suddas ut på grund av digitala verktyg
Teknostress orsakas inte av tekniken i sig, utan av hur den används och vilka krav den ställer.
Vanliga symtom på teknostress
Symtomen kan vara både psykiska och fysiska och utvecklas ofta gradvis. Typiska tecken är:
- en ständig känsla av brådska och överbelastning
- koncentrationssvårigheter och minnesproblem
- irritation eller frustration vid tekniska problem
- sömnstörningar och sämre återhämtning
- huvudvärk, ögontrötthet samt smärta i nacke och axlar
Vid långvarig belastning kan teknostress öka risken för utmattning och försämra både arbetskvalitet och arbetssäkerhet.
Teknostress och arbetssäkerhet
Teknostress har en tydlig koppling till arbetssäkerhet. När koncentrationen försämras eller den mentala belastningen ökar, växer risken för fel. Detta är särskilt betydelsefullt i säkerhetskritiska uppgifter inom exempelvis industri, elarbete, logistik och underhåll.
Till exempel kan:
- säkerhetsinstruktioner förbises
- beslut fattas förhastat under press
- personlig skyddsutrustning eller säkerhetsrutiner glömmas bort
Ur arbetssäkerhetssynpunkt är teknostress därför en riskfaktor som bör identifieras och hanteras som en del av helhetsbaserad riskhantering.
Hur kan teknostress förebyggas på arbetsplatsen?
Att hantera teknostress är inte bara individens ansvar – arbetsgivaren har en central roll. Effektiva åtgärder är:
1. Tydliga spelregler
Kom överens om gemensamma rutiner kring tillgänglighet, kommunikationskanaler och svarstider. Allt behöver inte ske i realtid. Exempelvis kan man avtala att telefoner och datorer inte används under möten, säkerhetsgenomgångar eller utbildningar för att möjliggöra full koncentration.
2. Tillräcklig introduktion och utbildning
När nya system införs måste tillräcklig tid avsättas för inlärning. Kompetens ökar känslan av kontroll och minskar belastning.
3. Arbetsorganisation
Tekniken ska stödja arbetet, inte skapa onödig komplexitet. Överlappande system och överdriven rapportering bör minskas.
4. Stöd för återhämtning
Pauser, ergonomi och en hälsosam arbetsrytm är viktiga även i digitalt arbete. Tillräcklig återhämtning förebygger ackumulerad belastning.
5. En öppen diskussionskultur
Teknostress ska kunna diskuteras öppet utan rädsla för stigmatisering. Tidiga åtgärder är det mest effektiva sättet att förhindra att problem förvärras.
Teknostress som en del av välbefinnande och säkerhetskultur
I det moderna arbetslivet är tekniken en oskiljbar del av vardagen. Därför är hantering av teknostress också en central del av utvecklingen av välbefinnande i arbetet, arbetssäkerhet och säkerhetskultur. När medarbetare känner kontroll över sina verktyg och arbetskrav blir arbetet säkrare och mer hållbart.
Att identifiera och förebygga teknostress är en investering i både människors välbefinnande och organisationens kvalitet och säkerhet.
Teknostress behandlas även som ett av ämnena i TVA:s e-learningkurs i arbetssäkerhet.
