Utbildning i heta arbeten innehåller både teoretiska delar och praktiska övningar i brandsläckning. Detta har också ofta varit ett ämne för livliga diskussioner under kurserna.
Det lakoniska uttrycket ”fel släckt” sägs härstamma från en historia där brandkåren anlände sent till en brandplats och frivilliga redan hade släckt branden. Den självrespekterande brandchefen var uppenbart irriterad och det enda han kom på att säga var den numera legendariska kommentaren: ”Fel släckt!”
Men.
Utan att ta ställning till om historien är sann eller inte, finns det faktiskt en hel del sanning i uttrycket. Ibland leder felaktig släckning till onödigt stora materiella skador jämfört med utgångsläget – lite som att skjuta en mus med kanon. Med andra ord: även om branden släcks och egendomen räddas, kan den samtidigt skadas så allvarligt att den inte går att återställa. Detta händer ofta när stora mängder vatten sprutas in i byggnader. Vid takbränder orsakas i själva verket ofta den största delen av skadorna av släckvattnet. Branden har varit på taket, men vattnet har runnit genom flera våningar och orsakat omfattande konstruktionsskador.
Bränder utvecklas snabbt
Korrekt inledande släckning och användning av rätt typ av släckutrustning är avgörande. När en brand uppstår finns det väldigt lite tid att agera. En central faktor är antändningskällan. Brandfarliga vätskor, som bränslen, antänds explosionsartat, medan fasta material oftast brinner långsammare. Om ett ljus till exempel välter och antänder en duk kan branden ofta släckas genom att snabbt hälla vatten på den. Situationen förändras dock drastiskt redan efter 2–3 minuter, då värmeutveckling och rök gör det omöjligt att kontrollera branden.
Räddningstjänstens insatstid i städer ligger ofta kring 10–15 minuter. Finland är dock ett glest befolkat land med långa avstånd. På nationell nivå visar räddningstjänstens egen statistik att hjälp når olycksplatsen inom 20 minuter i cirka 90 % av fallen. Se mer här.
Inom 20 minuter har branden i regel redan vuxit till katastrofala proportioner på platsen, och endast räddningstjänsten har då resurser att få situationen under kontroll och förhindra vidare spridning. För en enskild företagare eller fastighetsägare är snabb beredskap därför avgörande. Genom att agera tidigt kan man ofta släcka branden eller åtminstone bromsa förloppet tills brandkåren anländer – och därmed minimera skadorna.
Säkra arbetssätt och skadebegränsning börjar med planering och förberedelser. Vid en nödsituation ska rätt typ av släckutrustning finnas nära till hands. Våra observationer visar att situationen har förbättrats under de senaste åren och att släckutrustningen på många platser numera är bättre anpassad. Förr var det till exempel inte ovanligt att se pulversläckare i butiker med hushållsapparater. I ett sådant fall hade en eventuell elbrand i en apparat kunnat orsaka betydande följdskador om någon spridit sex kilo pulver i luften på tjugo sekunder.
Hur väljer man rätt släckare för olika situationer och miljöer?
Nedan följer en sammanfattning av för- och nackdelar med vanliga släckare och deras lämplighet i olika situationer.
Pulversläckare klass ABC
Pulversläckaren är ett mångsidigt och effektivt släckredskap. Som ABC-släckare kan den användas för:
- klass A-bränder (fasta material som trä och textilier)
- klass B-bränder (brandfarliga vätskor som bensin och lösningsmedel)
- klass C-bränder (gaser som propan och butan)
Den är även lämplig för elbränder upp till 1 000 volt. Pulversläckaren fungerar i både kyla och värme, från –30 °C till +60 °C, och kan förvaras utomhus utan problem.
Pulvrets släckeffekt bygger på så kallad negativ katalys. Släckmedlet bildar ett tätt pulvermoln som effektivt täcker brandhärden och avbryter förbränningsprocessen. Det bildade lagret förhindrar dessutom återantändning. Pulversläckare är mycket effektiva i förhållande till sin storlek.
Nackdelen är att pulversläckaren inte är något precisionsverktyg. Pulvret sprids snabbt i omgivningen och orsakar stor nedsmutsning. Det mycket fina pulvret tränger lätt in i maskiner och elektronik och kan orsaka funktionsfel. Fuktigt pulver är dessutom korrosivt.
Skumsläckare klass AB
Skumsläckaren innehåller vatten och skum och lämpar sig särskilt väl för vätskebränder. Jag anser att den är det bästa förstahandsvalet i de flesta hem. Skumsläckaren är ungefär lika effektiv som en pulversläckare, men orsakar inte samma smuts eller skador på elektronik.
Skumsläckare är frostkänsliga och ska därför förvaras inomhus under vintern. Om man inte har gasutrustning, kylaggregat eller liknande i bostaden rekommenderar jag skumsläckare inomhus och pulversläckare utomhus. I vissa fall kan även en något mindre effektiv men mer miljövänlig vattensläckare övervägas (27A 34B *40F, där klass F avser fettbränder i kök).
De stationära släckarna ska kontrolleras av en auktoriserad serviceverkstad enligt den intervall som anges på etiketten. Inomhus och fasta släckare kontrolleras normalt vartannat år, övriga en gång per år.
CO₂-släckare (koldioxid)
En CO₂-släckare är avsedd för klass B-bränder (brandfarliga vätskor). Släckningen sker genom kvävning, då koldioxiden tränger undan syret som krävs för förbränning. Den utsläppta gasen är mycket kall, omkring –80 °C.
Den stora fördelen med CO₂-släckare är att den inte lämnar efter sig smuts eller rester. Däremot är släckeffekten relativt begränsad. En 6 kg CO₂-släckare har till exempel effektklass 89B, medan en motsvarande pulver- eller skumsläckare kan ha 233B. Dessa siffror anger mängden brinnande vätska i liter (testat i laboratoriemiljö med blandning av vatten och heptan).
Nackdelarna är att släckaren endast lämpar sig för vätskebränder och att användning mot exempelvis brinnande kläder kan vara livsfarlig – inandning av gasen kan orsaka kvävning. Dessutom kan gasen orsaka köldskador vid hudkontakt. CO₂-släckare används ofta i elutrymmen eftersom de inte orsakar nedsmutsning eller skador på utrustningen.
Brandfilt
Brandfilten är ett enkelt, billigt och effektivt släckredskap som borde finnas i varje kök. Den lämpar sig utmärkt för till exempel fettbränder. Fettbränder är ett klassiskt exempel på felaktig släckning: om man försöker släcka en fettbrand med vatten förångas vattnet omedelbart och slungar ut det brinnande fettet – vilket kan förvandla stekpannan till en eldpelare.
Sammanfattning
Brandvarnare och släckutrustning är en viktig del av säkerheten i hem och på arbetsplatser. Investeringen är relativt liten med tanke på vad den skyddar. När man väljer släckutrustning är det dock viktigt att beakta omständigheterna och placera utrustningen så att den är lättillgänglig.
Det är också klokt att öva användningen av släckutrustning i förväg. Övning ger trygghet och hjälper dig att bedöma om branden fortfarande går att släcka – eller om den har nått en punkt där utrymning är det enda rätta alternativet.
”Been there, done that” – egna erfarenheter av inledande brandsläckning
Undertecknad har i verkligheten två gånger släckt begynnande bränder med brandfilt. I båda fallen fanns risk för stora skador, men genom rätt åtgärder blev skadorna relativt begränsade.
Första gången gällde det en elbrand i en köksfläkt i ett sommarställe. Något gick plötsligt fel när apparaten startades efter vintern. Räddningstjänsten hade uppskattningsvis behövt en halvtimme för att komma fram, så situationen hade kunnat sluta mycket illa om man bara hade ringt efter hjälp. En pulversläckare fanns till hands, vilket gav trygghet, men tack vare eftertanke behövde den inte användas. Brandfilten räckte. Efter händelsen ersattes pulversläckaren inomhus med en skumsläckare. I dag finns både CO₂- och skumsläckare i hallen samt en brandfilt i köket.
Vid det andra tillfället uppstod en fettbrand i en stor gasgrill. Även denna brand kunde släckas, även om situationen höll på att bli farlig när någon tog en kanna vatten och närmade sig grillen. Ett snabbt ”NEJ!” fick personen att stanna – det hade varit exakt fel sätt att släcka branden.
Här finns ett videoklipp som visar varför en fettbrand inte ska släckas med vatten, utan till exempel med brandfilt eller lock.
Du kan lära dig att använda släckutrustning på till exempel en grundkurs i brandsläckning eller inom ramen för utbildning i heta arbeten. Vi har även ordnat skräddarsydda brandsläckningsövningar och demonstrationer, till exempel i samband med företags rekreationsdagar.
